...så lurad!

Då, i april så kändes allt så bra. Det lät så perfekt och kanske skulle man anat oråd, just för att det lät så bra.

Det skulle bli så bra med matlagningskurser, månadslön och så skulle jag bli butikschef... jag, som känt mig så värdelös blev sedd...

Jag började med en massa slit, men det skulle ju vara övergående, allt skulle bli bättre, och det blev det när jag kom ut i butik, men allt var ju inte som de tutlovats. Vart var kurserna?  Vart fanns allts stöd som utlovats?
Och så nu, 1½ år sennare blir man utsparkad och stämplad som värdelös, eller nästan i alla fall eftersom de rakt ut talar om att hon som är 20 år och som arbetat i 3 månader gör ett bättre jobb än mig...

Så nu vet jag precis hur det känns att slösa bort 1½ år på idioter...

Skönt att slippa gå dit mer.

Glad att det finns något som heter arbetsbefriad uppsägningstid

Jag letar jobb nu, för övrigt, så är det någon som vet någon som behöver en trevlig medarbetare i sina bästa år så hör av er!

Kram