...i dag igen.

Pyjamas hela dagen...

Bröllopet i går var fint, men jag tänker inte ha 3-minuters vigsel i rådhuset när jag gifter mig. Det kändes som lite löpande band varianten... man går in, säger ja, går ut.

Sen var det kaffe o tårta... gott!

Efterråt var det middag på Bamboo... oxå mycket trevligt. Kul att träffa nya människor och ha skoj. Sen hamnade jag o sambon o två andra på Bishops arms för att dricka två goda ale... mums. Sedan hem runt tolv. Det är lite mycket vuxenpoäng att åka hem innan det blir nattrafik, men det är billigare, och så är man inte så trött idag.

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Min snälla bror har fixat en ny dator åt mig! Hur glad är jag = jätte! Har lixom inte råd att köpa ny och då får jag en begagnad av honom som säker är hundra gånger bättre än min som jag har nu, så då kanske sambon kan få ha sin dator i fred! Synd bara att den är hem-hemma i Östergötland och inte kommer hit förrens vi åker dit, eller någon hemifrån åker hit. Men jag är glad över den i alla fall. TACK!

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

Skönt att jag har gjort saker i helgen så man har sluppit oroa sig så mycket över den krånglande a-kassan. Jag är så trött på denna ovisshet att jag snart inte orkar med mer. Är de inte till för att hjälpa lixom. Man har betalt in en massa pengar fram o tillbaka, hit och dit, och så ska de ha papper på papper på papper... suck! Tur att sambon har fått jobba som han har gjort i alla fall, för annars skulle han inte fått några pengar sedan oktober... helt sjukt! Nu hoppas jag att alla papper kommer in o allt ordnar sig under dessa två veckor han har kvar att jobba... annars får man väl sälja sin kropp eller något, inte vet jag.. men som sambon sa "50-öre hit eller dit spelar väl ingen roll..." Tack för den!

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu ska jag dricka kaffe och sortera papper...

Kram

...får ingenting vara enkelt... varför ska allting krångla?
Man blir så himla trött!

Hatar detta...

...lixom kunde lämna in sig själv på en totalkoll,

jag menar en slags hälsokontroll där man kollade allt.

Jag fattar att det är omöjligt att kolla allt, men man skulle kunna kolla

så mycket som möjligt i alla fall. T.ex skulle man kunna scana hela kroppen

efter cancer, kolla magen på alla sätt så man kunde lokalisera fel.

Huvudet skulle oxå kunna kollas...

Det är så jobbigt att gå och känna sig lite halvdålig,

ont i magen ibland, hängig, trött, huvudvärk...

Vad säger man till doktorn om man ringer?
- "Hej, jag mår sådär, lite halvdant..."

Inte vet jag...

Eller oxå kanske man skulle lämna in sig själv på totalrenovering...

...slösöndag!

I går var det hysteriskt snökaos här.

Kom i alla fall till jobbet. Det gjorde inte så många kunder, så arbetsdagen var väldigt lugn.

Det var svårare att ta sig hem då det inte gick några spårvagnar på hisinge.

Tur att jag kom på att det i alla fall finns en busslinje som kör till "min" hållplats.

Kom hem, tog en varm dusch och gav mig sedan iväg till stan igen.

Skulle träffa en god vän jag inte sett på länge.

Hans fru och hans systerson skulle gå på melodifestivalen och vi skulle förlusta oss med god middag o god dryck.

Tänk vad vädret kan ställa till det.

Systersonen satt fast på ett tåg från Stockholm.

Frun tog taxi till scandinavium och gick själv på melodifestivalen.

Vi fick strunta i vårt bokade bord i andra änden av stan eftersom vi ville befinna oss i närheten av stationen så vi kunde möta systersonen så vi tog en mysig indisk restaurang. Efter att vi ätit gick vi in på stationen och satte oss på ett fik o drack kaffe.

TIllslut kom systersonen fram. Tåget skulle varit framme 13.17 Det kom 22.40

Snacka om försening.

Trotsade sedan vädret och hittade en spårvagn som faktiskt tog mig hem...

Sambon ville att jag skulle möta upp svensexan han var på, någonstans i andra änden av stan, men jag hade absolut ingen lust utan åkte hem o kröp in i min flanellpyjamas istället.

--------------------------------------------------------------------------------------------------

Nu väntar jag på mamma o syrran som ska komma hit. Det blir 3:rätters i kväll.

Mums! Sen vblir det Ullared i morgon.

Kram

...dags för det oundvikliga.

Sambon blev ju uppsagd i oktober och har sedan dess fått arbeta i stort sett heltid på den arbetsplats han blev uppsagd ifrån eftersom en arbetskamrat blev sjukskriven för utbrändhet. Nu idag var arbetskamraten åter på plats, på halvtid.

Vad som kommer hända nu är lite oklart, men sambon får jobba som vanligt denna vecka i alla fall.

Nu gäller det bara att försöka vara vid gott mod. Det kommer inte hjälpa att gräva ner sig och grubbla, utan försöka vara positiv och ta dagen lite som den kommer.

Så håll tummarna,

och om det skulle vara så att någon som läser detta vet någon som behöver en lager/terminalarbetare i göteborgstrakten, hör av er.

Kram

...och den var trevlig.

I lördags jobbade jag för fullt.

Kom hem, gjorde mig i ordning och åt sen ett vaniljhjärta med sambon.

Vi skulle iväg på varsitt håll men vi gjorde sällskap på vagnen.

Väl hemma hos S började jag o de andra flickorna göra oss i ordning för kvällens begivenheter. M insåg att hon glömt biljetten. Jag insåg att jag glömt korsetten, en viktig del i min utstyrsel... illa...

Lyckades, som tur var, klämma in mig i en av S:s korsetter så jag slapp åka hem o hämta min. Får se det positivt att jag nu har en utstyrsel till nästa fest oxå.

Det var en trevlig fest med dans. Men som vanligt är det nästan alltid trevligare innan man ger sig iväg.

Sambon åkte hem lite före mig, lite mer berusad... jag var i stort sett nykter.

När jag klev av vagnen var det polisavspärrningar och polisbilar vid "vår" affär.

Tänkte att nu är det nog någon som sprängt bankomaten...

Vaknade ganska tidigt på söndagen trots sen hemkomst.

Det visade sig, enligt tidningen, att en 24-årring blivit knivskuren vid "vår" bankomat... och att han senare avlidit... Otäckt att ha det så nära inpå. Fy! Och att det sedan visar sig att de anhållna är mellan 15-18 år. Vart är världen på väg kan man ju undra...

Trots allt var det ju alla  dag så något romantiskt skulle vi hitta på. Vi tänkte gå på bio, men det fanns inga biljetter kvar till den föreställning vi ville se, så det blev 3-rätters på restaurang istället...

Nu ska jag greja lite här hemma och försöka sluta dricka kaffe...

tror att mina magproblem är magkatarr, men jag vet inte.

Ska kanske ringa doktorn...

Kram

...på det här.

Min mage vill inte vara med! Jag mår illa hela tiden (och jag är INTE med barn!)och är helt konstig.

Har provat att utesluta laktos, men tror inte att det är orsaken...

Kan det vara magkatarr?

Blir bara så trött eftersom man inte kan koncentrera sig ordentligt på saker man vill göra när magen är där och stör lixom.

Suck o blä!

...så trött på människor.

När jag var hos K häromsdagen och åt lunch pratade vi om hur folk har en tendens att lägga sig i. Om man har valt att inte göra som normen föreskriver får man höra det i tid och otid. Jag, t.ex som inte vill ha barn blir ständigt ifrågasatt varför. Kommer jag inte att ångra mig? Har någon någonsin frågat dem varför de skaffade barn? Och om de ångrar sig då? Vad händer då? Ska de adoptera bort barnen då? Låt mig bara vara med mitt beslut... Sen om jag svarar att om jag ångrar mig får jag väl ta fosterbarn, något jag verkligen skulle kunna tänka mig, eller vara kontakfamilj. Då får jag höra att det är ju mycket jobbigare än att ha egna barn. Men det är väl inte det det handlar om. Tror de att jag inte vill ha egna barn för att det är jobbigt?

Sen har vi det här med att välja att inte ha partner. Jag har flera singelkompisar som är fullständigt nöjda med sin situation som singlar. Men detta kan inte heller vissa förstå. På jobbet t.ex har vi en medarbetare som inte mår jättebra. Hörde två andra jobbarkompisar diskutera den tredje att tänk om han kunde träffa någon. Ja, hon behöver inte vara snygg, bara hon är snäll. Det hör till saken att detta tonårsliknande samtal utspelade sig mellan två som båda passerat 40. Men vadå, löser det alla problem om man träffar någon?

Jag blir så otroligt trött på detta, men jag tror att folk blir rädda för andra som vågar göra vad de själva känner, de blir lite avundssjuka för att man inte bara följer normerna utan lever sitt eget liv som man själv vill. Så jag tänkter fortsätta vara mig själv, för någon annan kan jag inte vara.

Kram